Starta testet

Vad är HEXACO-modellen? Ärlighet–ödmjukhet, personlighetens sjätte faktor

Av teamet bakom 64 Types · Uppdaterad 19 oktober 2026 · 6 min läsning · 13 granskade källor

HEXACO-modellen beskriver personligheten med sex breda egenskaper: ärlighet–ödmjukhet (H), emotionalitet (E), extraversion (X), vänlighet (A), samvetsgrannhet (C) och öppenhet för erfarenheter (O). Den växte fram ur studier av personlighetsord på många språk, som gång på gång hittade sex faktorer i stället för fem.[1][2] Dess utmärkande tillägg, ärlighet–ödmjukhet, beskriver uppriktighet, rättvisa, frånvaro av girighet och anspråkslöshet. Den förutsäger etiskt och samarbetsinriktat beteende bättre än femfaktormodellen.[3][4]

Den här guiden handlar om var HEXACO kommer ifrån, vad ärlighet–ödmjukhet är (och inte är), vad den förutsäger och hur 64 Types använder den som den sjätte bokstaven i din kod.

Var HEXACO-modellen kommer ifrån

Femfaktormodellen byggdes till stor del på engelska adjektiv. När forskare gjorde samma slags lexikala studier på andra språk dök en stabil struktur med sex faktorer upp. En artikel från 2004 jämförde resultat för nederländska, franska, tyska, ungerska, italienska, koreanska och polska och fann en liknande sexfaktorlösning i alla sju.[1] Michael Ashton och Kibeom Lee föreslog sedan HEXACO-modellen som ett alternativ till femfaktormodellen och redogjorde för dess teoretiska fördelar.[2] De utvecklade också ett eget formulär, HEXACO Personality Inventory (HEXACO-PI), och beskrev dess psykometriska egenskaper.[5]

Senare sattes fritt tillgängliga HEXACO-skalor samman ur International Personality Item Pool (IPIP), så att forskare och webbplatser kan mäta konstrukten utan licensavgifter.[6] Det är de påståendena som 64 Types använder.

HEXACO:s sex faktorer

FaktorPersoner med höga poängNärmaste egenskap i femfaktormodellen
Ärlighet–ödmjukhet (H)Uppriktiga, rättvisa, ointresserade av lyx och status, anspråkslösaIngen direkt motsvarighet
Emotionalitet (E)Ängsliga, sentimentala, behöver stöd, rädda för fysisk faraNeuroticism (delvis)
Extraversion (X)Sällskapliga, socialt självsäkra, livligaExtraversion
Vänlighet (A)Förlåtande, tålmodiga, milda, långsamma till ilskaVänlighet (delvis)
Samvetsgrannhet (C)Organiserade, flitiga, noggranna, perfektionistiskaSamvetsgrannhet
Öppenhet för erfarenheter (O)Nyfikna, kreativa, okonventionella, uppskattar skönhetÖppenhet

Tre av de sex är nära släktingar till sina motsvarigheter i femfaktormodellen. De intressanta skillnaderna gäller ärlighet–ödmjukhet, emotionalitet och vänlighet. I de lexikala data hamnade ilska och lynnighet vid den låga polen av vänlighet snarare än tillsammans med oro, och emotionalitet omfattade sentimentalitet och brist på mod.[1] Emotionalitet i HEXACO är alltså inte bara femfaktormodellens neuroticism under ett annat namn.

Vad ärlighet–ödmjukhet mäter

I HEXACO-formulär består ärlighet–ödmjukhet av fyra aspekter:[5][6]

  • Uppriktighet: ovilja att smickra eller manipulera människor för att få sin vilja igenom.
  • Rättvisa: ovilja att fuska, stjäla eller kringgå regler för egen vinning.
  • Frånvaro av girighet: litet intresse för rikedom, lyx och tecken på hög status.
  • Anspråkslöshet: att se sig själv som en vanlig människa utan rätt till särbehandling.
Hur hög och låg ärlighet–ödmjukhet brukar se ut, aspekt för aspekt
AspektHögre (M · ödmjuk)Lägre (A · ambitiös)
UppriktighetSäger vad hen menar; använder inte smicker som taktikAnvänder gärna charm eller smicker för att komma fram
RättvisaFuskar inte, inte ens när det lönar sigRundar lättare regler när risken verkar liten
Frånvaro av girighetBryr sig lite om lyxvaror och att visa upp rikedomMotiveras av pengar, statussymboler och erkännande
AnspråkslöshetSer sig som vanlig; ogillar särbehandlingAnser sig förtjäna mer respekt eller fler privilegier än andra

Personer med låga nivåer av egenskapen är inte nödvändigtvis oärliga i varje situation. De motiveras mer av status, pengar och att avancera, är mer bekväma med smicker och självmarknadsföring och rundar lättare regler när det lönar sig och risken är liten. Därför kallar 64 Types den låga polen ambitiös (A) och den höga ödmjuk (M).

Är ärlighet–ödmjukhet bara vänlighet?

Nej, och den skillnaden är ett av modellens viktigaste bidrag. Att vara trevlig och att vara rättvis är olika saker. En person kan vara varm, charmig och konfliktskygg (hög vänlighet) och samtidigt i det tysta skaffa sig fördelar (låg ärlighet–ödmjukhet). En annan kan vara tvär och otålig (låg vänlighet) men noggrant ärlig (hög ärlighet–ödmjukhet). Ashton och Lee menar att sexfaktormodellen skiljer på de här formerna av prosocialitet, som femfaktormodellen blandar ihop.[2]

Praktiskt tips

När du ska avgöra om du kan lita på någon, skilj på frågorna ”är hen trevlig mot mig?” och ”spelar hen rent när ingen kontrollerar?”. Den andra frågan ligger närmare ärlighet–ödmjukhet.

Vad ärlighet–ödmjukhet förutsäger

Avvikande beteende på jobbet

En metaanalys som jämförde femfaktormodellen med HEXACO fann att ärlighet–ödmjukhet var den egenskap som hängde starkast ihop med avvikande beteende på jobbet, som stöld, sabotage, skolk och dåligt bemötande av kollegor. Tillsammans förklarade HEXACO:s domäner mer av variansen i avvikande beteende (omkring 32 %) än femfaktormodellens domäner (omkring 19 %).[3]

Samarbete och rättvisa i ekonomiska spel

I experiment där människor bestämmer hur pengar ska delas behandlade de med högre ärlighet–ödmjukhet andra mer rättvist, även i situationer där de hade kunnat behålla mer utan konsekvenser.[7] En metaanalys av 770 studier med ekonomiska spel fann att egenskaper som har att göra med att utnyttja andra, med ärlighet–ödmjukhet bland de främsta, hörde till de mest konsekventa förutsägarna av prosocialt beteende.[4]

De ”mörka” egenskaperna

Låg ärlighet–ödmjukhet hänger starkt ihop med psykopati, machiavellism och narcissism, och HEXACO-modellen fångade de egenskaperna bättre än femfaktormodellen.[8]

Ett brett nät av utfall

En omfattande metaanalytisk översikt av HEXACO-modellen kartlade hur varje faktor hänger ihop med en lång rad andra variabler och beteenden, och visade att ärlighet–ödmjukhet tillför information som inte finns i de andra fem faktorerna.[9]

Som för alla personlighetsegenskaper gäller det här genomsnittliga tendenser hos många människor, med måttliga effektstorlekar. En poäng säger inte om en viss person kommer att bete sig ärligt i en viss situation.

Så använder du din poäng i ärlighet–ödmjukhet

Eftersom ärlighet–ödmjukhet hänger så nära ihop med hur pålitlig andra uppfattar dig är det värt att ta ditt resultat på allvar. Råden nedan är praktiska tips, inte resultat från forskningen ovan.

Praktiskt tips för bokstaven A

Om du har bokstaven ”ambitiös” (A) kan din drivkraft mot status och framgång vara en motor. Risken gäller förtroendet på lång sikt. Var tydlig med vem som bidragit med vad, redovisa intressekonflikter tidigt och behåll några relationer där ingenting står på spel.

Praktiskt tips för bokstaven M

Om du har bokstaven ”ödmjuk” (M) kanske du undervärderar ditt arbete och undviker att förhandla. Rättvisa gäller också mot dig själv: dokumentera dina bidrag och be om det din roll är värd.

Praktiskt tips för arbetsgrupper

Skilj på charm och rättvisa i en arbetsgrupp. Den som är trevlig på möten (vänlighet) är inte nödvändigtvis den som delar äran och håller hemligheter (ärlighet–ödmjukhet). Titta på vad människor gör när det kostar dem något.

Ärlighet–ödmjukhet är inte samma sak som att vara en dörrmatta. Låg vänlighet i kombination med hög ärlighet–ödmjukhet beskriver någon som är tvär men rättvis, just det mönster HEXACO-modellen skapades för att fånga.[2] Till sist: de flesta belägg för att egenskaper kan påverkas av terapi och målmedveten ansträngning kommer från studier av egenskaperna i femfaktormodellen,[10] och om ärlighet–ödmjukhet specifikt vet man mindre. Ändå beskriver en percentil var du är nu, inte var du måste stanna.

Ärlighet–ödmjukhet i 64 Types: bokstaven M/A

Den sjätte bokstaven i din kod från 64 Types visar ärlighet–ödmjukhet, mätt med 12 fritt tillgängliga IPIP-HEXACO-påståenden, tre per aspekt.[6] Din poäng jämförs med omkring 22 800 svar från en öppen datamängd, och du får en percentil. En egenskap inom 10 percentilenheter från genomsnittet markeras som gränsfall. Se Så fungerar testet från 64 Types.

Två saker är bra att veta:

  • Vår femte bokstav (C/R) är inte HEXACO:s emotionalitet. Den är emotionell stabilitet i femfaktormodellen, motsatsen till neuroticism, mätt med Goldbergs markörer.[11] Vi valde den eftersom forskningen om välbefinnande och psykisk hälsa till största delen gäller just den egenskapen.[12][13] Mer i vår guide om emotionell stabilitet.
  • ”A” sist i koden betyder ”ambitiös”, inte ”självsäker” (Assertive) som i vissa andra tester på nätet. Till exempel är ENTJ-CA lugn (C) och statussökande (A), medan INFJ-RM är känslomässigt känslig (R) och ödmjuk (M).

Vanliga frågor

Vad står HEXACO för?

De sex faktorerna: ärlighet–ödmjukhet (Honesty-Humility), emotionalitet (Emotionality), extraversion (eXtraversion), vänlighet (Agreeableness), samvetsgrannhet (Conscientiousness) och öppenhet för erfarenheter (Openness).[2]

Är HEXACO bättre än femfaktormodellen?

Den är ett välgrundat alternativ. Dess största fördel är ärlighet–ödmjukhet, som till exempel förutsäger avvikande beteende på jobbet och rättvisa i ekonomiska spel utöver femfaktormodellen.[3][4] Femfaktormodellen har en längre forskningshistoria, särskilt inom hälsa och välbefinnande.

Är låg ärlighet–ödmjukhet dåligt?

I genomsnitt hänger den ihop med att man oftare rundar regler och beter sig själviskt.[3][8] Men den beskriver också en drivkraft mot status och framgång, och en percentil är en beskrivning, inte en dom över ens karaktär.

Går det att fuska sig till hög ärlighet–ödmjukhet?

Alla självskattningsformulär kan besvaras oärligt, särskilt när mycket står på spel. I ett gratis, anonymt test för självinsikt finns det lite skäl att göra det, och därför presenterar vi det som ett verktyg för reflektion, inte för urval.

Källor

  1. Ashton, M. C., Lee, K., Perugini, M., Szarota, P., de Vries, R. E., Di Blas, L., Boies, K., & De Raad, B. (2004). A six-factor structure of personality-descriptive adjectives: Solutions from psycholexical studies in seven languages. Journal of Personality and Social Psychology, 86(2), 356–366.
  2. Ashton, M. C., & Lee, K. (2007). Empirical, theoretical, and practical advantages of the HEXACO model of personality structure. Personality and Social Psychology Review, 11(2), 150–166.
  3. Pletzer, J. L., Bentvelzen, M., Oostrom, J. K., & de Vries, R. E. (2019). A meta-analysis of the relations between personality and workplace deviance: Big Five versus HEXACO. Journal of Vocational Behavior, 112, 369–383.
  4. Thielmann, I., Spadaro, G., & Balliet, D. (2020). Personality and prosocial behavior: A theoretical framework and meta-analysis. Psychological Bulletin, 146(1), 30–90.
  5. Lee, K., & Ashton, M. C. (2004). Psychometric properties of the HEXACO Personality Inventory. Multivariate Behavioral Research, 39(2), 329–358.
  6. Ashton, M. C., Lee, K., & Goldberg, L. R. (2007). The IPIP–HEXACO scales: An alternative, public-domain measure of the personality constructs in the HEXACO model. Personality and Individual Differences, 42(8), 1515–1526.
  7. Hilbig, B. E., & Zettler, I. (2009). Pillars of cooperation: Honesty–Humility, social value orientations, and economic behavior. Journal of Research in Personality, 43(3), 516–519.
  8. Lee, K., & Ashton, M. C. (2005). Psychopathy, Machiavellianism, and narcissism in the Five-Factor Model and the HEXACO model of personality structure. Personality and Individual Differences, 38(7), 1571–1582.
  9. Zettler, I., Thielmann, I., Hilbig, B. E., & Moshagen, M. (2020). The nomological net of the HEXACO model of personality: A large-scale meta-analytic investigation. Perspectives on Psychological Science, 15(3), 723–760.
  10. Roberts, B. W., Luo, J., Briley, D. A., Chow, P. I., Su, R., & Hill, P. L. (2017). A systematic review of personality trait change through intervention. Psychological Bulletin, 143(2), 117–141.
  11. Goldberg, L. R. (1992). The development of markers for the Big-Five factor structure. Psychological Assessment, 4(1), 26–42.
  12. Kotov, R., Gamez, W., Schmidt, F., & Watson, D. (2010). Linking "big" personality traits to anxiety, depressive, and substance use disorders: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 136(5), 768–821.
  13. Steel, P., Schmidt, J., & Shultz, J. (2008). Refining the relationship between personality and subjective well-being. Psychological Bulletin, 134(1), 138–161.

Så skriver vi guiderna: varje forskningspåstående hänvisar till en granskad källa, effektstorlekar anges som de publicerats, och råd som går längre än belägget är märkta som praktiska tips. Läs om vår metod. Hittat ett fel? Mejla [email protected].

Relaterade guider