Starta testet
Meny
Gör det gratis testet
Språk

Kan de 16 personlighetstyperna utökas till 64?

Ja. Och om man gör det rätt löser man samtidigt det största vetenskapliga problemet med typtester med fyra bokstäver.

1. Vad de fyra bokstäverna egentligen mäter

När forskare lät samma personer fylla i både MBTI och ett formulär för femfaktormodellen motsvarade MBTI:s fyra skalor fyra av femfaktormodellens egenskaper: E/I extraversion, S/N öppenhet (båda starkt), T/F vänlighet och J/P samvetsgrannhet (båda måttligt). Femfaktormodellens femte egenskap, neuroticism (motsatsen till emotionell stabilitet), hade ingen motsvarighet i MBTI. [1] Med andra ord är de 16 typerna en grov indelning av fyra verkliga egenskaper, där en viktig egenskap saknas.

2. De två bokstäver som saknas

Emotionell stabilitet (C/R) är en av de uppmätta egenskaperna med störst konsekvenser: personlighetens starkaste förutsägare av välbefinnande och arbetstillfredsställelse, och nära kopplad till ångest och depression. [29][10][30]

Ärlighet–ödmjukhet (M/A) är den sjätte faktor som hittades i lexikala studier på många språk; ur den växte HEXACO-modellen fram. [5] Den förutsäger etiskt beteende, samarbete och avvikande beteende på jobbet utöver vad femfaktormodellen förklarar. [13][14][6]

Om man delar var och en av de sex egenskaperna i hög och låg får man 2⁶ = 64 typer. Bakom varje bokstav finns årtionden av forskning.

3. Problemet ”min typ har ändrats”

Den klassiska kritiken mot tester med fyra bokstäver är att många får en annan typ när de gör om testet: poängen samlas kring mitten, och små svängningar får bokstaven att slå om. [2] 64 Types visar en percentil för varje egenskap, markerar varje egenskap inom 10 enheter från genomsnittet som gränsfall och visar den alternativa typ du skulle kunna få.

4. Påståenden och normer

De 62 frågorna kommer från International Personality Item Pool (IPIP), en fritt tillgänglig samling påståenden som vem som helst får använda för alla ändamål, även kommersiella: de 50 markörerna för femfaktormodellen [3] och 12 påståenden om ärlighet–ödmjukhet från IPIP-HEXACO [4], tre för var och en av dess fyra aspekter (uppriktighet, rättvisa, frånvaro av girighet och anspråkslöshet). Vi valde de 12 påståenden som har högst korrelation mellan påstående och skalpoäng.

EgenskapPåståendenN normReliabilitet (α)Medelvärde (1–5)SD
Extraversion1019 7180,893,010,92
Öppenhet / Intellekt1019 7180,793,910,63
Vänlighet1019 7180,833,850,71
Samvetsgrannhet1019 7180,813,350,73
Emotionell stabilitet1019 7180,872,900,86
Ärlighet–ödmjukhet1222 7820,823,390,70

Normgrupper: öppna datamängder från Open Psychometrics med personer som frivilligt gjorde testet på nätet (insamlade omkring 2012; Big Five: N = 19 718; IPIP-HEXACO: N = 22 782). Normerna för ärlighet–ödmjukhet samlades in på en 7-gradig skala och räknades linjärt om till en 5-gradig. Frivilliga urval på nätet är förskjutna mot yngre (medianålder ≈ 22 år) och engelskspråkiga personer. Vi planerar att räkna om normerna med data från användare av den här webbplatsen och publicera resultaten.

5. Djuprapporten (29 aspekter)

Det valfria djuptestet använder den fritt tillgängliga IPIP-NEO-120, som mäter femfaktormodellens 30 aspekter med 4 påståenden vardera (Johnson, 2014, Journal of Research in Personality, 51, 78–89). Aspekten ”liberalism” är utelämnad, eftersom dess påståenden frågar om man röstar på liberala eller konservativa kandidater, en politisk fråga med fokus på USA. Percentilerna bygger på Johnsons öppna datamängd (410 376 fullständiga svar), där aspekternas reliabilitet ligger mellan α = 0,66 och 0,88. Aspekter mäts mindre exakt än de sex breda egenskaperna, och rapporten säger det.

För de svenska påståendena använder vi Martin Bäckströms preliminära svenska översättning av IPIP-påståenden (Lunds universitet), som finns på IPIP:s officiella webbplats. 92 av de 116 påståendena tar vi över ordagrant (med ”Jag” framför, på samma sätt som det engelska testet lägger till ”I”). I 7 påståenden har vi rättat ett skrivfel eller fört formuleringen närmare originalet (till exempel ”Jag hänger mig åt utsvävningar” för ”I go on binges”, där den publicerade versionen är ”Går ut och festar”), och 1 påstående som saknas i den publicerade listan (”I yell at people”) har vi översatt själva. För de 16 påståenden som också finns i det gratis testet använder vi samma svenska mening som där. Varje ändring finns dokumenterad i källfilen med påståendena.

Observera: normerna i Djuprapporten kommer från personer som svarade på engelska, och de svenska påståendena har inte normerats separat på svensktalande. Se percentilerna som ungefärliga. Poängberäkningen är exakt densamma som i den engelska versionen.

6. Om den svenska versionen

Alla 62 påståenden i det gratis testet bygger på Martin Bäckströms preliminära svenska översättning av 1 955 IPIP-påståenden, publicerad på IPIP:s officiella webbplats. Vi lägger till ”Jag” framför varje påstående och tar över 58 påståenden ordagrant. I 4 påståenden har vi fört formuleringen närmare det engelska originalet (till exempel ”Jag fuskar för att komma fram” för ”I cheat to get ahead”, där den publicerade versionen är ”Fuskar för att bli bäst”). Varje ändring finns dokumenterad i källfilen med påståendena.

Översättningen beskrivs på IPIP:s webbplats som preliminär, och vi känner inte till någon publicerad svensk normering av just de här påståendena.

Observera: normerna kommer från personer som svarade på engelska. Den svenska versionen av frågorna har inte normerats separat på svensktalande, och översättning och kulturella skillnader kan förskjuta svaren något, så se percentilerna som ungefärliga. Poängberäkningen är exakt densamma som i den engelska versionen.

7. Ärligt om begränsningarna

  • Självskattning visar hur du ser på dig själv. Det är inget kliniskt verktyg, ingen diagnos och inget urvalstest.
  • Egenskaper är kontinuerliga. Typer är en sammanfattning, och två personer med samma kod kan ha mycket olika percentiler.
  • Sambanden mellan egenskaper och utfall är verkliga men måttliga (oftast r ≈ 0,10–0,30). De replikeras väl, men ofta med mindre effekter än i de ursprungliga publiceringarna. [37][34][38]
  • Personligheten förändras. Med åldern blir människor oftast mer samvetsgranna, vänliga och emotionellt stabila, och egenskaper kan också förändras genom medveten ansträngning eller psykoterapi. [33][35][36]
  • Namnen på typerna med fyra bokstäver är webbplatsens egna beskrivningar, baserade på egenskaper. Vi använder inte ”kognitiva funktioner”, som saknar empiriskt stöd, och vi påstår inget om dem.

Alla källor

  1. McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1989). Reinterpreting the Myers-Briggs Type Indicator from the perspective of the five-factor model of personality. Journal of Personality, 57(1), 17–40.
  2. Pittenger, D. J. (2005). Cautionary comments regarding the Myers-Briggs Type Indicator. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 57(3), 210–221.
  3. Goldberg, L. R. (1992). The development of markers for the Big-Five factor structure. Psychological Assessment, 4(1), 26–42.
  4. Ashton, M. C., Lee, K., & Goldberg, L. R. (2007). The IPIP–HEXACO scales: An alternative, public-domain measure of the personality constructs in the HEXACO model. Personality and Individual Differences, 42(8), 1515–1526.
  5. Ashton, M. C., & Lee, K. (2007). Empirical, theoretical, and practical advantages of the HEXACO model of personality structure. Personality and Social Psychology Review, 11(2), 150–166.
  6. Zettler, I., Thielmann, I., Hilbig, B. E., & Moshagen, M. (2020). The nomological net of the HEXACO model of personality: A large-scale meta-analytic investigation. Perspectives on Psychological Science, 15(3), 723–760.
  7. Lee, K., & Ashton, M. C. (2005). Psychopathy, Machiavellianism, and narcissism in the Five-Factor Model and the HEXACO model of personality structure. Personality and Individual Differences, 38(7), 1571–1582.
  8. Barrick, M. R., & Mount, M. K. (1991). The Big Five personality dimensions and job performance: A meta-analysis. Personnel Psychology, 44(1), 1–26.
  9. Judge, T. A., Bono, J. E., Ilies, R., & Gerhardt, M. W. (2002). Personality and leadership: A qualitative and quantitative review. Journal of Applied Psychology, 87(4), 765–780.
  10. Judge, T. A., Heller, D., & Mount, M. K. (2002). Five-factor model of personality and job satisfaction: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 87(3), 530–541.
  11. Judge, T. A., Livingston, B. A., & Hurst, C. (2012). Do nice guys—and gals—really finish last? The joint effects of sex and agreeableness on income. Journal of Personality and Social Psychology, 102(2), 390–407.
  12. Larson, L. M., Rottinghaus, P. J., & Borgen, F. H. (2002). Meta-analyses of Big Six interests and Big Five personality factors. Journal of Vocational Behavior, 61(2), 217–239.
  13. Pletzer, J. L., Bentvelzen, M., Oostrom, J. K., & de Vries, R. E. (2019). A meta-analysis of the relations between personality and workplace deviance: Big Five versus HEXACO. Journal of Vocational Behavior, 112, 369–383.
  14. Thielmann, I., Spadaro, G., & Balliet, D. (2020). Personality and prosocial behavior: A theoretical framework and meta-analysis. Psychological Bulletin, 146(1), 30–90.
  15. Zhao, H., & Seibert, S. E. (2006). The Big Five personality dimensions and entrepreneurial status: A meta-analytical review. Journal of Applied Psychology, 91(2), 259–271.
  16. Grant, A. M. (2013). Rethinking the extraverted sales ideal: The ambivert advantage. Psychological Science, 24(6), 1024–1030.
  17. Grant, A. M., Gino, F., & Hofmann, D. A. (2011). Reversing the extraverted leadership advantage: The role of employee proactivity. Academy of Management Journal, 54(3), 528–550.
  18. Poropat, A. E. (2009). A meta-analysis of the five-factor model of personality and academic performance. Psychological Bulletin, 135(2), 322–338.
  19. Feist, G. J. (1998). A meta-analysis of personality in scientific and artistic creativity. Personality and Social Psychology Review, 2(4), 290–309.
  20. Malouff, J. M., Thorsteinsson, E. B., Schutte, N. S., Bhullar, N., & Rooke, S. E. (2010). The five-factor model of personality and relationship satisfaction of intimate partners: A meta-analysis. Journal of Research in Personality, 44(1), 124–127.
  21. Dyrenforth, P. S., Kashy, D. A., Donnellan, M. B., & Lucas, R. E. (2010). Predicting relationship and life satisfaction from personality in nationally representative samples from three countries: The relative importance of actor, partner, and similarity effects. Journal of Personality and Social Psychology, 99(4), 690–702.
  22. Karney, B. R., & Bradbury, T. N. (1995). The longitudinal course of marital quality and stability: A review of theory, method, and research. Psychological Bulletin, 118(1), 3–34.
  23. Schmitt, D. P. (2004). The Big Five related to risky sexual behaviour across 10 world regions: Differential personality associations of sexual promiscuity and relationship infidelity. European Journal of Personality, 18(4), 301–319.
  24. Jensen-Campbell, L. A., & Graziano, W. G. (2001). Agreeableness as a moderator of interpersonal conflict. Journal of Personality, 69(2), 323–362.
  25. Selfhout, M., Burk, W., Branje, S., Denissen, J., van Aken, M., & Meeus, W. (2010). Emerging late adolescent friendship networks and Big Five personality traits: A social network approach. Journal of Personality, 78(2), 509–538.
  26. Harris, K., & Vazire, S. (2016). On friendship development and the Big Five personality traits. Social and Personality Psychology Compass, 10(11), 647–667.
  27. Lucas, R. E., & Fujita, F. (2000). Factors influencing the relation between extraversion and pleasant affect. Journal of Personality and Social Psychology, 79(6), 1039–1056.
  28. Fleeson, W., Malanos, A. B., & Achille, N. M. (2002). An intraindividual process approach to the relationship between extraversion and positive affect: Is acting extraverted as "good" as being extraverted? Journal of Personality and Social Psychology, 83(6), 1409–1422.
  29. Steel, P., Schmidt, J., & Shultz, J. (2008). Refining the relationship between personality and subjective well-being. Psychological Bulletin, 134(1), 138–161.
  30. Kotov, R., Gamez, W., Schmidt, F., & Watson, D. (2010). Linking "big" personality traits to anxiety, depressive, and substance use disorders: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 136(5), 768–821.
  31. Kern, M. L., & Friedman, H. S. (2008). Do conscientious individuals live longer? A quantitative review. Health Psychology, 27(5), 505–512.
  32. Bogg, T., & Roberts, B. W. (2004). Conscientiousness and health-related behaviors: A meta-analysis of the leading behavioral contributors to mortality. Psychological Bulletin, 130(6), 887–919.
  33. Roberts, B. W., Walton, K. E., & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
  34. Roberts, B. W., Kuncel, N. R., Shiner, R., Caspi, A., & Goldberg, L. R. (2007). The power of personality: The comparative validity of personality traits, socioeconomic status, and cognitive ability for predicting important life outcomes. Perspectives on Psychological Science, 2(4), 313–345.
  35. Roberts, B. W., Luo, J., Briley, D. A., Chow, P. I., Su, R., & Hill, P. L. (2017). A systematic review of personality trait change through intervention. Psychological Bulletin, 143(2), 117–141.
  36. Hudson, N. W., & Fraley, R. C. (2015). Volitional personality trait change: Can people choose to change their personality traits? Journal of Personality and Social Psychology, 109(3), 490–507.
  37. Soto, C. J. (2019). How replicable are links between personality traits and consequential life outcomes? The Life Outcomes of Personality Replication Project. Psychological Science, 30(5), 711–727.
  38. Ozer, D. J., & Benet-Martínez, V. (2006). Personality and the prediction of consequential outcomes. Annual Review of Psychology, 57, 401–421.
  39. Judge, T. A., Higgins, C. A., Thoresen, C. J., & Barrick, M. R. (1999). The Big Five personality traits, general mental ability, and career success across the life span. Personnel Psychology, 52(3), 621–652.
  40. Ng, T. W. H., Eby, L. T., Sorensen, K. L., & Feldman, D. C. (2005). Predictors of objective and subjective career success: A meta-analysis. Personnel Psychology, 58(2), 367–408.
  41. Wilmot, M. P., & Ones, D. S. (2019). A century of research on conscientiousness at work. Proceedings of the National Academy of Sciences, 116(46), 23004–23010.
  42. Solomon, B. C., & Jackson, J. J. (2014). The long reach of one’s spouse: Spouses’ personality influences occupational success. Psychological Science, 25(12), 2189–2198.
  43. Kelly, E. L., & Conley, J. J. (1987). Personality and compatibility: A prospective analysis of marital stability and marital satisfaction. Journal of Personality and Social Psychology, 52(1), 27–40.
  44. Asendorpf, J. B., & Wilpers, S. (1998). Personality effects on social relationships. Journal of Personality and Social Psychology, 74(6), 1531–1544.
  45. Connor-Smith, J. K., & Flachsbart, C. (2007). Relations between personality and coping: A meta-analysis. Journal of Personality and Social Psychology, 93(6), 1080–1107.
  46. Stieger, M., Flückiger, C., Rüegger, D., Kowatsch, T., Roberts, B. W., & Allemand, M. (2021). Changing personality traits with the help of a digital personality change intervention. Proceedings of the National Academy of Sciences, 118(8), e2017548118.