Hem › Typ mot typ › ENTJ vs ESTP
ENTJ vs ESTP
ENTJ och ESTP: skillnaderna och hur du vet vilken du är
ENTJ och ESTP delar två bokstäver (E, extravert och T, kritisk) och skiljer sig i öppenhet och samvetsgrannhet. För att välja mellan dem måste du ta ställning till båda bokstäverna, och var och en är en egen fråga.
Utåtriktad, visionär, beslutsam, driven.
Du är socialt självsäker, driven av idéer, rak och mycket organiserad. Du tar gärna ledningen, sätter långsiktiga mål och driver på tills resultatet är där. Både extraversion och samvetsgrannhet hänger ihop med att framträda som ledare.
Djärv, praktisk, tävlingsinriktad, spontan.
Du är utåtriktad, handlingsinriktad, rak och flexibel. Du trivs i snabba situationer, med tävling och med att lösa problem på stående fot i stället för att planera långt i förväg.
Så väljer du mellan ENTJ och ESTP
- Ta ställning till en bokstav i taget. ENTJ och ESTP skiljer sig i N/S och J/P, och var och en är en egen fråga.
- Börja med den bokstav du är minst säker på och använd frågorna att fundera på nedan.
- Om du tydligt hör hemma på en sida i vissa bokstäver men ligger i mitten i andra kan en tredje typ passa dig bättre än någon av de två. Titta på jämförelserna som länkas längst ned.
- Ett test med percentiler visar vilka av dina bokstäver som är tydliga och vilka som är gränsfall. De tydliga beskriver dig bäst.
Skillnad: N eller S (Öppenhet / Intellekt)
Öppenhet för erfarenheter i femfaktormodellen (här mätt som intellekt/fantasi): nyfikenhet, fantasi, intresse för idéer och abstrakt tänkande. Motsvarar bokstaven N/S, som hänger starkt ihop med öppenhet i femfaktormodellen.
Du är nyfiken och fantasifull och tycker om abstrakta idéer, teorier och nya upplevelser.
Du föredrar det konkreta, beprövade och praktiska och litar mer på erfarenhet än på teori.
Hur det visar sig i vardagen
Beskrivningar av vad egenskapen är, inga forskningsresultat.
- ENTJ (N): Du dras troligen till idéer, mönster och möjligheter, och blir rastlös när arbetet bara består av upprepning.
- ESTP (S): Du föredrar troligen konkreta uppgifter med synliga resultat och litar på metoder som redan har visat att de fungerar.
- ENTJ (N): Du tycker kanske om att prata idéer, planer och mening med din partner, och uppskattar troligen det nya i gemensamma upplevelser.
- ESTP (S): Du visar troligen kärlek genom praktisk hjälp och pålitliga rutiner snarare än stora gester eller långa abstrakta samtal.
Vad forskningen kopplar till varje sida
- Öppenhet hänger tillförlitligt ihop med kreativ förmåga, både inom konst och vetenskap.[1]
- Öppenhet förutsäger framgång i yrkesutbildning, alltså lärande på jobbet.[2]
- Öppenhet har det starkaste sambandet mellan personlighet och intressen av alla: med konstnärliga intressen. Den hänger också ihop med undersökande intressen.[3]
- Öppenhet förutsäger framgång i yrkesutbildning. I snabbföränderliga områden, räkna med extra ansträngning för att lära dig.[2]
- Lägre öppenhet går ihop med mindre intresse för konstnärligt och undersökande arbete. Praktiska, händiga och procedurbaserade roller passar ofta bättre.[3]
- I genomsnitt påverkar skillnader i öppenhet mellan partner tillfredsställelsen lite.[4][5]
Genomsnitt för många människor. Sådana effekter är verkliga men oftast små: de förskjuter sannolikheterna för en grupp och säger lite om en enskild person.
Varför man blandar ihop N och S
- N har inget med hur intelligent du är att göra. Bokstaven beskriver hur starkt du dras till idéer, fantasi och nyheter. Många mycket begåvade människor föredrar det konkreta och beprövade.
- Arbetet kan sudda ut den här bokstaven: någon i en teknisk roll kan hantera abstrakt material hela dagen och ändå föredra det praktiska och välbekanta på fritiden. Svara utifrån vad du söker dig till när ingen kräver det.
- När du hör en ny idé, följer du gärna dess följder och alla ”tänk om” (N), eller vill du först veta om den fungerar i praktiken (S)?
- Intresserar abstrakta diskussioner om teorier, filosofi eller tankeexperiment dig för deras egen skull (N), eller känns de som tid som tas från verkliga problem (S)?
- När du lär dig något nytt, vill du först förstå den bakomliggande principen (N) eller få ett konkret exempel att öva på (S)?
- Försvinner du ofta in i dagdrömmar, påhittade scenarier eller idéer om saker som ännu inte finns (N), eller stannar din uppmärksamhet mest vid det som finns framför dig (S)?
Svara utifrån hur du brukar göra, inte hur du skulle vilja vara. Om svaren fördelar sig jämnt ligger du troligen nära mitten i den här egenskapen.
Skillnad: J eller P (Samvetsgrannhet)
Samvetsgrannhet i femfaktormodellen: organisation, flit, självdisciplin och pålitlighet. Motsvarar bokstaven J/P (J = mer samvetsgrannhet). Sambandet med MBTI är måttligt.
Du är planerande, pålitlig och noggrann med detaljer, och du tycker om att slutföra det du har påbörjat.
Du är spontan och anpassningsbar. Du håller gärna dina alternativ öppna och arbetar i ryck.
Hur det visar sig i vardagen
Beskrivningar av vad egenskapen är, inga forskningsresultat.
- ENTJ (J): Du planerar troligen i förväg, håller dina åtaganden och föredrar tydliga deadlines och ansvarsområden.
- ESTP (P): Du arbetar troligen i ryck, anpassar dig snabbt till förändringar och föredrar variation framför fasta rutiner.
- ENTJ (J): Du gillar troligen gemensamma planer och förutsägbarhet och visar din hängivenhet genom att hålla små löften.
- ESTP (P): Du tillför troligen spontanitet och glädje och kan stå emot en relation som är alltför inrutad.
Vad forskningen kopplar till varje sida
- Lägre samvetsgrannhet hänger ihop med vanor som leder till prokrastinering och med mer riskfyllda hälsobeteenden (kost, motion, droger).[10]
- I alla yrken förutsäger lägre samvetsgrannhet i genomsnitt lägre arbetsprestation.[2]
- I 10 regioner i världen hängde lägre samvetsgrannhet ihop med otrohet i relationer. Tydliga överenskommelser hjälper.[11]
Genomsnitt för många människor. Sådana effekter är verkliga men oftast små: de förskjuter sannolikheterna för en grupp och säger lite om en enskild person.
Varför man blandar ihop J och P
- Samvetsgrannhet ökar oftast från tidig vuxenålder till medelåldern, så ett P på gränsen i tonåren eller i tjugoårsåldern kan mycket väl bli ett J senare.[6]
- Den klassiska J/P-skalan motsvarar bara måttligt samvetsgrannhet i femfaktormodellen, som är vad bokstaven mäter här. Om ett annat test placerade dig annorlunda är det här en av de bokstäver där skillnader är mest sannolika.[7]
- Är din arbetsplats, inkorg eller kalender oftast i ordning (J), eller klarar du dig bra med en del oreda (P)?
- Om det är två veckor till en deadline, börjar du tidigt och fördelar arbetet (J), eller gör du det mesta nära slutet (P)?
- På resor, vill du gärna ha en plan för varje dag (J), eller bestämmer du hellre allt eftersom (P)?
- Håller du små löften (ringa tillbaka, skicka en fil) i tid och utan påminnelser (J), eller glider de ofta undan (P)?
Svara utifrån hur du brukar göra, inte hur du skulle vilja vara. Om svaren fördelar sig jämnt ligger du troligen nära mitten i den här egenskapen.
Vad ENTJ och ESTP har gemensamt
Bokstäverna nedan är gemensam mark. Vilken typ du än är bör de här delarna av båda beskrivningarna passa dig.
Du får energi av människor, tar gärna ordet och kommer snabbt i samspråk med andra.
Du är rak, skeptisk och tävlingsinriktad och sätter uppriktighet och resultat före harmoni.
Varför ditt resultat kan växla mellan ENTJ och ESTP
- Personlighetsegenskaper är kontinuerliga, och de flesta får poäng nära mitten. Poängfördelningarna är samlade i mitten och delar inte upp sig i två läger, inte heller på de klassiska skalorna med fyra bokstäver.[7][12]
- Därför räcker ett litet vanligt mätfel för att bokstaven ska slå om hos alla som ligger nära gränsen. Att typen är instabil vid omtest är en av de viktigaste publicerade invändningarna mot tester med fyra bokstäver.[13]
- Själva poängen är ganska stabila; det som gör bokstäverna instabila är just att en kontinuerlig poäng delas i två fack.[14]
- Om du får ENTJ en gång och ESTP en annan gång har två bokstäver slagit om mellan testerna. Varje bokstav slår om för sig, så det betyder oftast att flera av dina egenskaper ligger nära genomsnittet, eller att du svarade med olika sammanhang i tankarna (jobb eller hemma, en bra vecka eller en dålig).
- I testet från 64 Types uttrycks varje egenskap som en percentil jämfört med riktiga svar. Varje egenskap inom 10 enheter från den 50:e percentilen markeras som gränsfall, och du ser koden du skulle få om bokstaven var den andra. Per definition ligger 20 % av alla människor mellan den 40:e och 60:e percentilen i varje egenskap.
- Verklig förändring spelar också in: i genomsnitt blir människor mer samvetsgranna mellan 20 och 40 års ålder, så resultatet på J/P kan förskjutas med åren av skäl som inte har med testet att göra.[6]
ENTJ och ESTP i karriär och kärlek
Skillnaderna ovan syns tydligast i arbete och relationer. För karriärbilden visas här de tre intresseområden som varje typ oftast lutar mest mot, och hur bokstäverna som skiljer förskjuter dem:
Typisk intresselutning: Konstnärlig, Företagsam, Undersökande
Typisk intresselutning: Företagsam, Social, Praktisk
- N eller S: jämfört med sidan S (ESTP) hänger sidan N (ENTJ) ihop med större intresse för arbete inom: Konstnärlig och Undersökande (forskning).[3]
- J eller P: jämfört med sidan P (ESTP) hänger sidan J (ENTJ) ihop med större intresse för arbete inom: Konventionell (data, rutiner, noggrannhet).[3]
De här intresselutningarna bygger på metaanalytiska samband mellan femfaktormodellen och yrkesintressen. Sambanden är måttliga, så det är bättre att mäta intressen direkt än att härleda dem ur typen.[3]
Testet från 64 Types ger en percentil för varje egenskap, markerar gränsfall och lägger till de två egenskaper som tester med fyra bokstäver missar. 62 frågor, cirka 8 minuter, ingen registrering.
Gör det gratis testetVanliga frågor
Vad är skillnaden mellan ENTJ och ESTP?
De skiljer sig i två bokstäver: Öppenhet (ENTJ N, ESTP S); Samvetsgrannhet (ENTJ J, ESTP P). Gemensamt har de: E (extravert) och T (kritisk). Varje bokstav är en egen kontinuerlig egenskap, så skillnaderna läggs ihop och bildar inte två fasta sorters människor.
Hur vet jag om jag är ENTJ eller ESTP?
Fokusera bara på bokstäverna som skiljer (N/S och J/P). Tänk på hur du faktiskt beter dig i vardagen, fråga någon som känner dig väl och gör ett test som visar en percentil för varje egenskap och inte bara en bokstav. Om en egenskap hamnar runt den 50:e percentilen ligger du nära genomsnittet, och båda typerna beskriver dig delvis.
Varför ger ett test mig ENTJ och ett annat ESTP?
Personlighetsegenskaper är kontinuerliga och de flesta får poäng nära mitten, så små skillnader i hur du svarar kan få en bokstav att slå om. Att typen ändras vid omtest är ett av de bäst dokumenterade problemen med tester med fyra bokstäver. Eftersom ENTJ och ESTP skiljer sig i två bokstäver ligger du troligen nära mitten i flera egenskaper, eller så tänkte du på olika situationer när du svarade.
Passar ENTJ och ESTP ihop?
Det är en annan fråga än vilken av dem du är. I stora studier förklarade likheten mellan två partners personligheter nästan ingenting utöver var och ens egna egenskaper; varje partners emotionella stabilitet, vänlighet och samvetsgrannhet vägde tyngre. Sidan om matchning mellan ENTJ och ESTP handlar om kärlek, vänskap och arbete för just det paret.
Forskningen om matchning ovan: likhet förklarade lite utöver var och ens egna egenskaper[5]; varje persons egna egenskaper väger tyngre.[4]
Läs mer
Profilen för ENTJ · Profilen för ESTP · Matchning mellan ENTJ och ESTP
Liknande jämförelser
Källor
- Feist, G. J. (1998). A meta-analysis of personality in scientific and artistic creativity. Personality and Social Psychology Review, 2(4), 290–309.
- Barrick, M. R., & Mount, M. K. (1991). The Big Five personality dimensions and job performance: A meta-analysis. Personnel Psychology, 44(1), 1–26.
- Larson, L. M., Rottinghaus, P. J., & Borgen, F. H. (2002). Meta-analyses of Big Six interests and Big Five personality factors. Journal of Vocational Behavior, 61(2), 217–239.
- Malouff, J. M., Thorsteinsson, E. B., Schutte, N. S., Bhullar, N., & Rooke, S. E. (2010). The five-factor model of personality and relationship satisfaction of intimate partners: A meta-analysis. Journal of Research in Personality, 44(1), 124–127.
- Dyrenforth, P. S., Kashy, D. A., Donnellan, M. B., & Lucas, R. E. (2010). Predicting relationship and life satisfaction from personality in nationally representative samples from three countries: The relative importance of actor, partner, and similarity effects. Journal of Personality and Social Psychology, 99(4), 690–702.
- Roberts, B. W., Walton, K. E., & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
- McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1989). Reinterpreting the Myers-Briggs Type Indicator from the perspective of the five-factor model of personality. Journal of Personality, 57(1), 17–40.
- Poropat, A. E. (2009). A meta-analysis of the five-factor model of personality and academic performance. Psychological Bulletin, 135(2), 322–338.
- Kern, M. L., & Friedman, H. S. (2008). Do conscientious individuals live longer? A quantitative review. Health Psychology, 27(5), 505–512.
- Bogg, T., & Roberts, B. W. (2004). Conscientiousness and health-related behaviors: A meta-analysis of the leading behavioral contributors to mortality. Psychological Bulletin, 130(6), 887–919.
- Schmitt, D. P. (2004). The Big Five related to risky sexual behaviour across 10 world regions: Differential personality associations of sexual promiscuity and relationship infidelity. European Journal of Personality, 18(4), 301–319.
- Bess, T. L., & Harvey, R. J. (2002). Bimodal score distributions and the Myers-Briggs Type Indicator: Fact or artifact? Journal of Personality Assessment, 78(1), 176–186.
- Pittenger, D. J. (2005). Cautionary comments regarding the Myers-Briggs Type Indicator. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 57(3), 210–221.
- Capraro, R. M., & Capraro, M. M. (2002). Myers-Briggs Type Indicator score reliability across studies: A meta-analytic reliability generalization study. Educational and Psychological Measurement, 62(4), 590–602.