Starta testet
Meny
Gör det gratis testet
Språk

Vad -A och -T betyder i personlighetstyper: självsäker eller turbulent, och kopplingen till neuroticism

Av teamet bakom 64 Types · Uppdaterad 4 november 2026 · 7 min läsning · 13 granskade källor

I ett resultat från 16Personalities, till exempel INFP-T eller ENFJ-A, är bokstaven efter bindestrecket en femte skala som företaget kallar identitet: -A står för självsäker (Assertive) och -T för turbulent (Turbulent).[1] 16Personalities beskriver självsäkra personer som trygga i sig själva, jämna till humöret och motståndskraftiga mot stress, och turbulenta personer som självmedvetna, stresskänsliga, prestationsdrivna, perfektionistiska och angelägna om att bli bättre.[2] Företaget framställer de två som ett spektrum och säger att ingen av dem är bättre: skillnaden handlar inte om förmåga.[3]

Beskrivningen påminner starkt om en egenskap som psykologer har forskat om i årtionden: neuroticism, benägenheten att reagera på hot, misslyckanden eller förluster med oro, irritation och nedstämdhet. Dess motsatta pol är emotionell stabilitet.[4] De fyra klassiska typbokstäverna mäter den inte.[5] Här förklarar vi vad -A och -T betyder, var de överlappar med neuroticism och var de inte gör det, och hur 64 Types mäter samma område som den femte bokstaven i koden: C (lugn) eller R (känslig).

Vad -A och -T betyder i en kod från 16Personalities

16Personalities bygger sina koder av fem aspekter: energi (introvert eller extravert), sinne (intuitiv eller observant), natur (tänkande eller kännande), taktik (bedömande eller utforskande) och identitet (självsäker eller turbulent). De fyra första ger de välkända fyra bokstäverna; identiteten lägger till suffixet. Företaget beskriver varje aspekt som ett kontinuum, och procentsatserna efter testet visar hur starkt man lutar åt ena hållet.[2]

Enligt 16Personalities handlar identitetsaspekten om hur man förhåller sig till självförtroende, självtvivel, stress och återkoppling,[1] och den påverkar hur man reagerar på framgång, misslyckanden och oväntade förändringar.[3] Med våra egna ord säger beskrivningarna ungefär så här:

Hur 16Personalities beskriver identitetens två poler (vår sammanfattning av företagets artiklar)[3]
Självsäker (-A)Turbulent (-T)
Under pressFörblir jämn till humöret; oro och tvivel tar sällan överReagerar starkare; oroar sig mer och känner stress djupare
SjälvförtroendeKommer inifrån; påverkas inte lätt av vad andra tyckerPrövas mot omvärlden; mer självtvivel och självmedvetenhet
MotgångarSes som tillfälliga; går vidare utan att älta det som häntÄltar oftare kritik, misstag och sådant man ångrar
DrivkraftBryr sig om resultatet men tar lätt på bristerVill bevisa sig och förbättra sina svagheter; perfektionistisk
Möjlig fallgropÖvermod; missar verkliga problem eller detaljerSjälvkritik och grubblande

INFP-T betyder alltså helt enkelt en INFP som hamnade på den turbulenta sidan av skalan, och INFP-A en som hamnade på den självsäkra sidan. De fyra bokstäverna är desamma; bara den femte skalan skiljer sig. 16Personalities påpekar att de mest effektiva personerna lär sig använda båda förhållningssätten när situationen kräver det.[3]

16Personalities drivs av NERIS Analytics Limited, ett separat företag som kallar sin modell NERIS Type Explorer och beskriver den som egenutvecklad och sluten. Företaget ber också om att dess koder inte behandlas som utbytbara mot MBTI.[1] 64 Types har ingen koppling till något av dem.

Exempel: INFP-A eller INFP-T

Artikeln från 16Personalities om de två sorternas INFP (företagets typ ”Medlaren”) illustrerar idén. Enligt den är turbulenta INFP-personer hårdare mot sig själva, tolkar oftare ett misstag som bevis på att de har misslyckats och rapporterar starkare negativa känslor som ånger; de stämmer också oftare av med andra, vilket kan göra dem till uppmärksamma lyssnare. Självsäkra INFP-personer känner sig mer bekväma med sig själva och ser misstag som enstaka snedsteg, men kan hoppa över nyttig återkoppling eller missa problem som de har viftat bort.[6]

Precis som i den allmänna beskrivningen handlar skillnaden mellan -A och -T om självsäkerhet och stresskänslighet, inte om typens intressen eller värderingar. Artikeln anger också procentsatser från enkäter för varje grupp, men redovisar varken urvalsstorlek eller metod,[6] så vi återger dem inte här.

Hur -A/-T hänger ihop med neuroticism (emotionell stabilitet)

I femfaktormodellen mäts neuroticism med påståenden som ”Jag blir lätt stressad”, ”Jag oroar mig över saker” och ”Jag har ett humör som svänger mycket”, och, med omvänd poängsättning, ”Jag är avslappnad för det mesta”.[7] Utförliga formulär delar upp egenskapen i sex aspekter: oro, ilska, nedstämdhet, självmedvetenhet, omåttlighet och sårbarhet för stress.[8] Lägger man dem bredvid formuleringarna från 16Personalities syns överlappningen tydligt:

Turbulenta drag enligt 16Personalities, bredvid de närmaste aspekterna av neuroticism i IPIP-NEO-120 (vår jämförelse av publicerade beskrivningar)
Beskrivning av turbulent (16Personalities)Närmaste aspekt av neuroticism (Johnson, 2014)
Stresskänslig, känslomässigt reaktiv[2][3]Sårbarhet, oro[8]
Självmedveten[2]Självmedvetenhet[8]
Oro, självtvivel, ältande av sådant man ångrar[3]Oro, nedstämdhet[8]

Det finns också skillnader. 16Personalities beskriver turbulenta personer som prestationsdrivna, perfektionistiska och angelägna om att bli bättre.[2] Ingen av neuroticismens sex aspekter handlar om att sträva; i femfaktormodellen hör det att sätta höga mål och arbeta hårt för dem till aspekten prestationsinriktning inom samvetsgrannhet.[8] Den självsäkra polen rymmer i sin tur trygghet i sig själv och beslutsamhet, vilket är mer än att bara inte vara orolig.[3]

16Personalities säger att företaget har omarbetat femfaktormodellens dimensioner i stället för att använda jungianska begrepp,[2] men i de artiklar vi har läst likställer det inte identitet med neuroticism, och eftersom frågorna och poängsättningen är slutna[1] kan vi inte säga hur starkt identitetspoängen korrelerar med en vanlig skala för neuroticism. Den rättvisaste sammanfattningen är att -A/-T begreppsmässigt motsvarar emotionell stabilitet kontra neuroticism, med några extra ingredienser inblandade.

Varför då en femte bokstav över huvud taget? När McCrae och Costa jämförde MBTI med ett formulär för femfaktormodellen motsvarade de fyra skalorna extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet, men ingen av dem fångade neuroticism.[5] En kod med fyra bokstäver säger därför ingenting om hur någon hanterar stress. Mer om det i MBTI och femfaktormodellen.

Varför den här dimensionen är värd att känna till

Neuroticism är en av de personlighetsegenskaper som har störst betydelse av alla som har studerats. I genomsnitt hänger högre neuroticism ihop med:

  • Psykisk hälsa: alla diagnoser inom ångest, depression och missbruk som granskades i en metaanalys av 175 studier, där neuroticism var den egenskap som hade starkast samband.[9]
  • Välbefinnande: lägre livstillfredsställelse och mindre lycka; den är en av de starkaste personlighetsprediktorerna för subjektivt välbefinnande.[10]
  • Arbete: lägre arbetstillfredsställelse, den starkaste korrelationen bland egenskaperna i en metaanalys (−0,29).[11]
  • Relationer: partner till personer med lägre neuroticism är mer nöjda med relationen.[12]

Det här är genomsnittliga samband över många människor, mätta med forskningsskalor för neuroticism och inte med själva -A/-T-skalan. En hög poäng är ingen diagnos, och många med höga poäng lever rika och framgångsrika liv. Om oro eller nedstämdhet håller i sig eller påverkar ditt liv, prata med en läkare eller legitimerad psykolog.

För hela bilden, inklusive de sex aspekterna och vad var och en förutsäger, läs Neuroticism och emotionell stabilitet förklarade.

Kan man gå från -T till -A?

Två olika saker kan få bokstaven att ändras. Den första är mätningen: poäng på personlighetsegenskaper samlas i mitten i stället för att dela upp folk i två läger,[13][5] så den som ligger nära gränsen kan hamna på andra sidan en annan dag. Det är huvudskälet till att typbokstäver ”ändras” när man gör om ett test.[14]

Den andra är verklig förändring. Emotionell stabilitet ökar i genomsnitt under vuxenlivet, särskilt mellan ungefär 20 och 40 års ålder,[15] och i en översikt av 207 interventionsstudier var det den egenskap som förändrades mest, under i genomsnitt 24 veckor.[16] Mer i Kan din personlighetstyp förändras?

Versionen från 64 Types: C eller R (och varför vårt ”A” betyder något annat)

64 Types mäter emotionell stabilitet direkt med tio fritt tillgängliga påståenden ur femfaktormodellen från International Personality Item Pool,[7] räknar om din poäng till en percentil jämfört med omkring 20 000 riktiga svar och ger dig en bokstav beroende på vilken sida av medianen du hamnar:

  • C (lugn): på eller över 50:e percentilen i emotionell stabilitet. Du brukar hålla dig lugn under press och återhämtar dig snabbt efter motgångar.
  • R (känslig): under 50:e percentilen. Du upplever känslor starkt och märker snabbt stress.

Om din percentil ligger mellan 40 och 60 markeras bokstaven som gränsfall, och vi visar vilken kod du skulle ha med den andra bokstaven. Begreppsmässigt ligger C närmare den ”självsäkra” beskrivningen och R närmare den ”turbulenta”, men de två testen använder olika frågor och poängsättning, så de stämmer inte alltid överens. Se så fungerar testet från 64 Types för detaljerna.

I en kod från 64 Types betyder ett sista A ambitiös (lägre ärlighet–ödmjukhet, den sjätte bokstaven), inte ”självsäker” (Assertive), och M betyder ödmjuk.[17] En INFP-A hos 16Personalities är alltså inte samma sak som INFP-CA eller INFP-RA hos 64 Types: bokstaven för emotionell stabilitet är den femte, C eller R.

Om du står och väger mellan de två versionerna av din typ går jämförelsesidorna för C och R igenom skillnaderna, till exempel INFP-C eller INFP-R, INFJ-C eller INFJ-R och ENFP-C eller ENFP-R.

Praktiskt tips

Titta på din percentil, inte bara på bokstaven. Ett C på 52:a percentilen och ett R på 48:e liknar varandra mycket mer än ett C på 95:e percentilen och ett R på 5:e. Gör det gratis testet för att se var du hamnar.

Vanliga frågor

Vad betyder T i INFP-T?

Det står för turbulent (Turbulent), den ena polen på den femte skalan, ”identitet”, i modellen från 16Personalities. Den andra polen är självsäker (-A).[1] Turbulenta personer beskrivs som självmedvetna, stresskänsliga, perfektionistiska och angelägna om att bli bättre.[2]

Är självsäker bättre än turbulent?

16Personalities säger att båda är lika giltiga och att skillnaden inte handlar om förmåga.[3] Forskning om den närliggande egenskapen neuroticism visar att högre emotionell stabilitet i genomsnitt hänger ihop med bättre välbefinnande,[10] men genomsnitt säger lite om en enskild person.

Är turbulent samma sak som neuroticism?

Inte officiellt. Beskrivningarna överlappar starkt med aspekter av neuroticism som oro, självmedvetenhet och sårbarhet för stress,[8] men 16Personalities beskriver också turbulenta personer som prestationsdrivna,[2] och skalan är sluten, så kopplingen är begreppsmässig snarare än uppmätt.[1]

Kan jag gå från -T till -A?

Poäng nära gränsen kan slå om när man gör om testet,[14] och emotionell stabilitet brukar öka med åldern[15] och förändras mer än någon annan egenskap genom terapi.[16]

Är 64 Types samma sak som 16Personalities?

Nej. 16Personalities drivs av NERIS Analytics Limited.[1] 64 Types är ett fristående test byggt på fritt tillgängliga forskningspåståenden,[7] med emotionell stabilitet (C/R) som femte bokstav och ärlighet–ödmjukhet (M/A) som sjätte.[17]

Källor

  1. 16Personalities (NERIS Analytics Limited). 16Personalities AI reference. Retrieved 21 October 2026, from https://www.16personalities.com/for-ai
  2. 16Personalities (NERIS Analytics Limited). Our theory. Retrieved 21 October 2026, from https://www.16personalities.com/articles/our-theory
  3. 16Personalities (NERIS Analytics Limited). Assertive vs. Turbulent personality traits [Identity: Assertive (-A) vs. Turbulent (-T)]. Retrieved 21 October 2026, from https://www.16personalities.com/articles/identity-assertive-vs-turbulent
  4. Lahey, B. B. (2009). Public health significance of neuroticism. American Psychologist, 64(4), 241–256.
  5. McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1989). Reinterpreting the Myers-Briggs Type Indicator from the perspective of the five-factor model of personality. Journal of Personality, 57(1), 17–40.
  6. 16Personalities (NERIS Analytics Limited). Assertive Mediator (INFP-A) vs. Turbulent Mediator (INFP-T). Retrieved 21 October 2026, from https://www.16personalities.com/articles/assertive-mediator-infp-a-vs-turbulent-mediator-infp-t
  7. Goldberg, L. R. (1992). The development of markers for the Big-Five factor structure. Psychological Assessment, 4(1), 26–42.
  8. Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.
  9. Kotov, R., Gamez, W., Schmidt, F., & Watson, D. (2010). Linking "big" personality traits to anxiety, depressive, and substance use disorders: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 136(5), 768–821.
  10. Steel, P., Schmidt, J., & Shultz, J. (2008). Refining the relationship between personality and subjective well-being. Psychological Bulletin, 134(1), 138–161.
  11. Judge, T. A., Heller, D., & Mount, M. K. (2002). Five-factor model of personality and job satisfaction: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 87(3), 530–541.
  12. Malouff, J. M., Thorsteinsson, E. B., Schutte, N. S., Bhullar, N., & Rooke, S. E. (2010). The five-factor model of personality and relationship satisfaction of intimate partners: A meta-analysis. Journal of Research in Personality, 44(1), 124–127.
  13. Bess, T. L., & Harvey, R. J. (2002). Bimodal score distributions and the Myers-Briggs Type Indicator: Fact or artifact? Journal of Personality Assessment, 78(1), 176–186.
  14. Pittenger, D. J. (2005). Cautionary comments regarding the Myers-Briggs Type Indicator. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 57(3), 210–221.
  15. Roberts, B. W., Walton, K. E., & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
  16. Roberts, B. W., Luo, J., Briley, D. A., Chow, P. I., Su, R., & Hill, P. L. (2017). A systematic review of personality trait change through intervention. Psychological Bulletin, 143(2), 117–141.
  17. Ashton, M. C., Lee, K., & Goldberg, L. R. (2007). The IPIP–HEXACO scales: An alternative, public-domain measure of the personality constructs in the HEXACO model. Personality and Individual Differences, 42(8), 1515–1526.

Så skriver vi guiderna: varje forskningspåstående hänvisar till en granskad källa, effektstorlekar anges som de publicerats, och råd som går längre än belägget är märkta som praktiska tips. Läs om vår metod. Hittat ett fel? Mejla [email protected].

Relaterade guider

Neuroticism och emotionell stabilitet förklarade (och varför vissa tester lägger till ”-A/-T”)

Vad neuroticism är, varför de klassiska 16 typerna inte tar med den, vad den förutsäger för psykisk hälsa, arbete och kärlek och om den kan förändras.

MBTI och femfaktormodellen: hur de 16 typerna motsvarar den vetenskapliga modellen

Vilken egenskap i femfaktormodellen varje MBTI-bokstav motsvarar (McCrae och Costa, 1989), vad femfaktormodellen lägger till och vilket test som passar för vad. Med källor.

Så fungerar testet från 64 Types: påståenden, poängberäkning, normer och gränsfall

En öppen genomgång av personlighetstestet från 64 Types: var de 62 frågorna kommer ifrån, hur percentilerna räknas fram och vad markeringarna för gränsfall betyder.